4-procentsregeln: hade den räckt i euro och efter skatt?

Vad säger 4-procentsregeln?

Det första året tas 4 % av förmögenheten ut, sedan höjs beloppet varje år med inflationen — oavsett hur portföljen utvecklas. De 4 procenten gäller alltså bara det första året; därefter följer uttaget priserna, inte portföljen. Regeln är tänkt för 30 år och en portfölj av aktier och obligationer. Läst baklänges: den som behöver ett visst belopp per år behöver enligt regeln 25 gånger så mycket.

Var kommer 4-procentsregeln ifrån?

Från två undersökningar med amerikanska data. Finansplaneraren William Bengen sökte 1994 det högsta uttaget det första året som hade räckt i 30 år för varje undersökt startår — alltså uttagstakten för det svagaste startåret. Trinity-studien från 1998 räknade för olika uttagstakter, fördelningar och löptider i hur många av de undersökta perioderna pengarna hade räckt. Ur båda kom tumregeln och begreppet ”säker uttagstakt” (engelska ”Safe Withdrawal Rate”). Det betyder bara: i dessa data från det förflutna hade det räckt.

Hade regeln räckt i euro och efter tysk skatt?

Omräknat med 500 000 €, till 60 % i tyska aktier och till 40 % i tyska statsobligationer, 20 000 € uttaget det första året och därefter höjt med inflationen, över 30 år:

• Före skatt92 %av förloppen hade räckt
• Efter tysk skatt88 %av förloppen hade räckt
• Uttagstakt som hade hållit i 9 av 10 förlopp3,9 %det första året, efter skatt: 19 424 €

Skillnaden mellan de två andelarna är skatten: varje uttag säljs så att hela beloppet kommer fram efter skatt, och det som säljs extra för det saknas i portföljen åren därefter. Därtill kommer de tyska marknadernas annorlunda historia och den tyska inflationen — siffrorna från de amerikanska undersökningarna går inte att överföra rakt av.

Med verkliga startår — ett förlopp per januari från 1973 till 1996, exakt i den ordning som åren därefter kom — hade pengarna räckt i 24 av 24 startår. Det hade räckt i vart och ett av dessa startår.

Vilken uttagstakt hade räckt?

Samma beräkning för uttagstakter från 3 % till 5 % det första året, var och en efter tysk skatt — en gång över 10 000 dragna förlopp, en gång över de verkliga startåren:

Ju högre uttagstakt, desto mer sällan hade pengarna räckt — övergången är flytande, det finns ingen skarp gräns. Vilken andel som räcker för dig är en avvägning mellan mer pengar per år och risken att de tar slut före slutet.

Vad ändrar uttagens längd?

Regeln är tänkt för 30 år. Den som slutar tidigare tar ut längre — och ju längre uttagen pågår, desto mindre bär portföljen per år. Samma fördelning, efter skatt:

Varför spelar årens ordning roll?

Under uttagen säljs något varje år. Faller marknaden direkt i början måste mer av portföljen säljas för att ta ut samma belopp — och det som är sålt deltar inte längre i den senare återhämtningen. Samma ras tjugo år senare väger betydligt mindre. Fackfolk kallar det sekvensrisk (engelska ”Sequence of Returns Risk”). En kalkylator med fast avkastning känner inte till den; en Monte Carlo-simulering visar den, eftersom den drar åren i många följder.

Vad en kris i början hade betytt

Samma förlopp med 4 % efter skatt, men uttagen börjar med månaderna från en verklig kris, i deras verkliga ordning:

Var går gränserna för 4-procentsregeln?

Den beskriver en marknads förflutna och är inget löfte om framtiden. Den räknar utan skatt, utan kostnader och med en fast längd på 30 år. Den håller beloppet fast, även när portföljen har stigit eller fallit kraftigt — i många förlopp blir det därför mycket kvar vid slutet, i några tar pengarna slut tidigare. Och den känner inte till någon pension och inga andra inkomster som täcker en del av behovet.

Vilka alternativ finns till ett fast belopp?

I stället för ett fast belopp kan du varje år ta ut en fast andel av portföljens aktuella värde: portföljen blir aldrig helt tom, men beloppet varierar. En likviditetsbuffert bredvid portföljen betalar uttaget under svaga år, så att man inte behöver sälja i en botten. Och skyddsräcken sänker eller höjer beloppet när uttagstakten avviker för mycket från sitt startvärde. Paperball räknar på alla tre — andelen av värdet och bufferten i backtestet och i Monte Carlo, skyddsräckena i Monte Carlo.

Hur räknar du fram din egen uttagstakt?

Ange portfölj, fördelning och uttag: Kalkylator för uttagsplan räknar igenom din plan med verkliga kurser, skatt och kostnader, Monte Carlo-simulering över 10 000 möjliga förlopp. Båda söker det högsta belopp som hade hållit — för dina värdepapper, din tid och ditt lands skatt.